2012-06-05 00:18

Ni vet då man längtar efter något som ska hända. Man längtar så mycket att man nästan håller på att spricka, så mycket att man inte kan tänka på annat. Man dagdrömmer och hittar sig själv stirrandes in i vägg med ett stort leende på ansiktet. Ni vet den känslan? Den är obeskrivlig. Man känner sig så förväntansfull.

Vet ni känslan då det man längtat så mycket efter, inte kommer att hända? Ena dagen är den där och andra dagen, inte.
Den känslan är obeskrivlig. Man känner sig bortdomnad.





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0