Aarberg by night

Är ingenting jag rekommenderar de rädda och veka människorna. Jag är en av dom och jag vägrar att promenera genom detta ställe en gång till på natten. Nästa gång ska jag räsa på en cykel. Sen så trodde nog killen framför mig att jag förföljde han. Han kikade bak en massa ggr och började gå snabbare och snabbare. Själv tycker jag faktiskt inte att jag är sååååå motbjudande. Eller??


Aupairträffen var över förväntan om vi säger så. Jag hade kul, förutom att jag höll på att kräkas av nervositet på vägen dit. På vägen hem löpte jag mellan alla anslutningståg eftersom att tåget från Lausanne tyckte att det passade att vara 8 minuter sent. Paniken slog till men, jag överlevde. Jag fattar inte varför jag är en sån himla fegis. Min mamma är ju Elin och min pappa är ju Mats och ingen av dom är särskilt fega. Jag tror på teorin att dom har varit överbeskyddande(hjälmen i backen mamma!!!!)

Asså nä. Nu måste jag slagggggaaaagagagaaa. Familjen åker till Zermatt imorgon och jag tänkte vinka dom adjö på morgonsidan. I have the apartment för mig själv heeeela helgen.


Peace

https://cdn2.cdnme.se/cdn/8-1/3200723/images/2012/pic_190897439.jpg" class="image">


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0